Kunskap är jordbrukarens viktigaste kapital

Jukka Korhonen, lektor och ansvarig för utbildningen i landsbygdsnäringar vid Hämeen ammattikorkeakoulu, samt Grand old man för projektet Vår Nylandsbygd har följt med utvecklingen vid utbildningsenheter och rådgivningsorganisationer i över 30 år. Fastän tiderna har förändrats, så har han inte gett upp, utan han ser fortfarande möjligheter för landsbygden att utvecklas. Utmaningar och omvälvningar har alltid kommit, men trots det är de nya studerandena vid Mustiala varje höst fulla av iver. Det sporrar Jukka Korhonen och hjälper honom att se ljust på lantbrukets framtid.

Lantbruket i Nyland har alltid varit i en annan situation än i resten av landet, fastän jorden brukas på samma sätt. Närheten till städer och speciellt huvudstadsregionen gör landsbygden mer splittrad än på andra håll i landet. Här finns möjligheter att göra annat än att bara odla. 

– Utmaningen för jordbruket i Nyland är att få jordbrukarna att utbilda sig och följa med sin tid, konstaterar Jukka Korhonen. Det är enkelt att lämna gården för att jobba annanstans och sköta jordbruket vid sidan av andra jobb. Men hur länge orkar man lägga alla semestrar till att så och skörda varje år? Att odla vid sidan av andra jobb kan också leda till att man inte hinner planera eller utveckla odlandet och då kan kostnaderna bli orimligt stora. Man kan odla för halvmaskin, men det är inte nödvändigtvis kostnadseffektivt.

Utbildningsmöjligheterna har också försvunnit från Nyland. En del unga söker sig till Vik, HU, men yrkeshögskolestudier på finska går inte att genomföra i Nyland. Andra stadiets utbildning finns endast i mellersta Nyland.

Få utbildningsmöjligheter

Yrkeshögskoleexamen kan avläggas på svenska vid YH Novia i Ekenäs, men svensk utbildning på andra stadiet finns inte i Nyland. Om den som studerar deltar i skötseln av den egna gården skulle det vara bra  om man kan studera i närheten. En utbildning inom en annan bransch kanske lockar att satsa på en annan karriär.

– Det har alltid funnits utmaningar i Nyland, och närheten till huvudstadsregionen är inte bara ett problem. Det är åtminstone i teorin lätt att utnyttja närheten till de stora kundgrupperna, närproducerat är in och har varit det redan en tid. Men de nyländska åkrarna passar inte för specialgrödor i större skala. Gårdarna kan ha ett par hektar som passar för grönsaker, och genom att utnyttja den kunde man öppna dörren för närodlat. Småskalig odling kan vara en möjlighet att fortsätta med produktionen och specialisera sig.

Odla enligt marknaden

Med småskalig odling avser Jukka Korhonen odling som planeras utgående från efterfrågan. Man producerar det som kunderna vill ha, där kunderna finns. I Nyland kan man också se mot huvudstadsregionen och fundera på vad de vill köpa där? När produktionen sker i liten skala är det lätt att följa med kostnaderna och enkelt att ändra inriktningen om det har gjorts stora maskininvesteringar. Det är också lättare att hantera riskerna om man inte gjort stora investeringar med hjälp av lån.

På 90-talet satsade man på turism och förädling av livsmedel. Kring sekelskiftet var det hästnäringen och företagsamhet i anknytning till hästar som var stigande. Närproducerat har börjat intressera under det senaste årtiondet och än lönar det sig att hoppa på tåget. Lönsamhetsproblemen för spannmålsodlingen måste tas på allvar och odlingen måste utvecklas i en sådan riktning att gårdens framtid byggs på en stabil grund.

– Att utveckla och underhålla sin kunskap är nödvändigt i framtiden, betonar Korhonen. Dyra och överstora maskininvesteringar tär på ekonomin. Att odla för halvmaskin kan också tära utan att man egentligen märker det. Odlingskunnande är en investering i produktion och att upprätthålla sina kunskaper är viktigt också för producenterna i Nyland. Kunnande är ett enkelt sätt att förbättra gårdens lönsamhet.