Lohko II samlar in information om urlakning av näring

Aihe Yleinen @sv
LOHKO II fortsätter längs den väg som stakades ut av LOHKO. Projektet preciserar VEMALA/ICECREAM-näringsbelastningsmodellen och en ny del är ekonomigranskningen. Målet är att så noggrant som möjligt beskriva belastningen av olika typer av åkrar i deras nuvarande läge och hur olika odlingsalternativ påverkar belastningen samt kostnadseffekten hos belastningsminskande åtgärder för gårdarna. Detta gör att vi bättre kan bedöma möjligheterna att uppnå de mål för minskad näring som ställts upp för vattendrag och havsområden och kostnadseffektiviteten hos dessa åtgärder samt främja användningen av effektiva vattenvårdsåtgärder på gårdarna.

Airi Kulmala, MTK:s miljöexpert ansvarar för LOHKO Ii-projektet vad gäller koordinering, kommunikation och webbplats. I Nyland tar Pasi Valkama från Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingfors regionen rf hand om uppföljningen av vattenkvaliteten och i Sydvästra Finland ansvarar Elisa Mikkilä från Pyhäjärvi institut för uppgiften.
Lohko II inleddes i början av 2017 och fortsätter till utgången av 2018. Första fasen av Lohko-projektet genomfördes under åren 2015–16.

Odlarna har redan nu gjort mycket för vattenskyddet

Idag används kväve- och fosforgödsling i mycket mindre utsträckning än i början av 1990-talet, och det finns just inget rum för att skärpa näringsmängderna. Fosforbalansen har minskat med i genomsnitt över 90 procent och kvävebalansen med nästan 50 procent under 25 år. Det finns dock regionala skillnader och skillnader mellan gårdarna i balanserna. Det är möjligt att alltjämt precisera gödslingen på de gårdar där balansen visar betydande överskott. Dessutom kan nya exakta odlingstekniker precisera gödslingen inom skiftet. En precis användning av näring minskar både på risken för belastning av vattendragen och sparar på gödslingskostnaderna.
I det föregående LOHKO-projektet räknades skiftesspecifika uppskattningar ut för riskerna för erosion och näringsbelastning vid olika bearbetningssätt på de olika gårdarna (bl.a. lättare bearbetning, plöjning, direktsådd) och vid odling av olika växter (bl.a. vår- och höst säd, gräs).  På skifteskartorna markeras bl.a. områdena för olika erosionsrisker. På detta sätt kan jordbrukaren lätt få en uppfattning om var på skiftet erosionsrisken är störst och rikta in eventuella erosionsförebyggande åtgärder just dit, om jordbrukaren inte vill utföra åtgärden på hela skiftet. Om skiftet till exempel har en plats med stor sluttning men som ligger långt borta från vatten är risken för att erosionsmaterial tar sig ut i vattendraget liten jämfört med om det branta stället börjar direkt invid vattendraget.
Vattenskyddsåtgärderna är ofta mycket gårds- och skiftesspecifika. Jordbrukarens kännedom om sina skiften och de tekniker som används på gården och andra åtgärdsmöjligheter är viktiga för att förminska ursköljningen. Syftet med den information som produceras inom projektet är att ge jordbrukaren redskap som stöd för odlingstekniska beslut och bedömningar.
Jordbrukarna önskade en ekonomigranskning redan under det första projektet. Jordbrukarnas ekonomi är så kärv att gårdarna behöver hitta ställen för inbesparingar, och inga extra kostnader skulle få uppstå. Ekonomigranskningen kan vara mycket enkel. När jordbrukaren får veta vilken risken för urlakning av till exempel kväve (kg/ha -> kg/gård) och omvandlar detta till ”gödselsäckar” uppstår en konkret bild av hur mycket det går att spara genom att minska urlakning av näringen. I LOHKO II görs ekonomigranskningen mycket mer noggrant. Projektet räknar ut avkastnings- och kostnadskonsekvenser för åtgärderna och gör växtspecifika lönsamhetskalkyler.

Långsiktighet i uppföljningen
Många av jordbrukets vattenskyddsåtgärder har inverkningar som syns långsamt. Till exempel tar det länge att sänka en för hög P-halt i jorden, även om man inte alls använder gödsel på skiftet i fråga. Inom LOHKO prövade man på strukturkalk som en vattenskyddsåtgärd. Först verkade det som om åtgärden inte ger några effekter, men de sista mätningarna gav hänvisningar om att det ändå kan finnas betydande effekter. Lyckligtvis kan uppföljningen fortsättas under LOHKO II vilket ger oss säkerhet i resultatet. Kortsiktighet passar inte för att beskriva naturens processer, vi måste följa upp konsekvenserna i naturen under en lång tid.

Projektet utvecklar mätnings- och modelleringsmetoder. Ett exempel från mätningssidan är en kontinuerlig mätning av kvaliteten på och mängden av vatten i täckdiken. Ett nytt preciseringsobjekt inom modelleringen är ett allt noggrannare beaktande av gödslingsnivån. Modellerna har utvecklats i hög grad med hjälp av forskningsinstitutens resultat från provrutor. Provområden finns dock endast på få ställen. Det uppstår problem om man försöker tillämpa modellerna som skapats utifrån provrutornas uppgifter på helt avvikande förhållanden. Den information om erosionen och näringsbelastningen samt de kalkylerade resultaten från modellerna kan även användas som bakgrundsuppgifter i vattenvårdsplaner. Då motsvarar planerna verkligheten på ett bättre sätt. Åtgärderna görs där de behövs, och inte för säkerhets skull. Tydlig information om nyttan med åtgärden motiverar jordbrukaren till att vidta åtgärden.

Lohko II, eller fortsättningsprojektet En näringsbelastningsmodell som beaktar skiftets särdrag och utvecklingen av modellen, är en del av regeringens spetsprojekt och finansieras både med spetsprojektsfinansiering samt med finansiering från de deltagande samarbetspartnerna.
Statens spetsprojekt:

Spetsprojekt 3: Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts Målet är att utnyttja kretsloppsekonomins och de rena lösningarnas ökade möjligheter. För att främja Östersjöns goda ekologiska status samarbetar vi med inhemska och utländska aktörer. Mängden näring och humus som sköljs ut i vattendragen minskas och jordbrukets närings- och energisjälvförsörjning ökas. Kretsloppsekonomins och cleantechs affärsverksamheter och export ökar vilket ger nya arbetsplatser.

Åtgärd 2: Öka återvinningen av näring och effektivera åtgärderna för att skydda Östersjön och vattendragen. I Nyland arbetar projekten Vilkku och UusiRaha även med frågor som gäller markkvaliteten och effektivt utnyttjande av näringsämnena. Projekten finansieras ur landsbygdsprogrammet. Projekten har ordnat träffar vid åkrarna samt föreläsningar om bearbetning av jorden och om de möjligheter fånggrödorna ger för att effektivera odlingen. LOHKO II finansieras från ”statens spetsprojekt som främjar verkställandet av vatten- och havsvården” som lyder under FM:s administration.