Näring och energi ska cirkulera i Palopuro

Aihe Yleinen @sv | 0

 

Kring ekogården Knehtilä i Hyvinge samarbetar flera gårdar för att skapa en hållbar modell för produktion av mat och energi. Målet är att vara självförsörjande i fråga om näring och energi. I den traditionella produktionskedjan krävs tillskott av energi och näringsämnen i samma takt som de försvinner ut ur systemet. I Palopuro är det endast överskottet går ut ur systemet, resten cirkulerar.

 

Arbetet som sker i samarbetet med Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet Luke har blivit känt som Palopuron symbioosi (Palopuros agroekologiska symbios), efter byn med samma namn.

Palopuros agroekologiska symbios-grafik
Kärnan i symbiosen är Knehtilä där det odlas spannmål och baljväxter på knappt 400 hektar. Där har Markus och Minna Eerola redan i flera år utvecklat olika andra verksamheter vid sidan av den ekologiska odlingen. Den gamla ladugården är renoverad och fungerar i dag som mötes- och festlokal. En återkommande marknad för närproducerad mat på gården lockar kunder till gården. En av de grundläggande principerna i symbiosen är att matproduktionen ska ske i liten skala, nära konsumenterna.
Gården gick över till ekologisk odling 2010. Då stod man inför utmaningen att få tillräckligt med näringsämnen för produktionen, eftersom gården saknar djur. Att enbart säkra näringstillförseln genom vallodling kräver att närmare 100 hektar är vall. Utöver vallen användes små mängder av komposterad hästgödsel och benmjöl som tillskottsgödsel.
För att kompensera de sjunkande inkomsterna från lantbruket funderade Markku och Minna Eerola på vidareförädling, men då gårdens huvudprodukt är spannmål blev det svårt att tänka sig en vidareförädling i egen regi. Produktutveckling och marknadsföring skulle ha krävt för mycket tid ansåg Eerolas.

Ville samarbeta

– Idéerna och tankarna som lett hit har funnits länge, men vi kom inte vidare, säger Kari Koppelmäki, som varit projektledare för symbiosprojektet. Vi kände varann sedan tidigare, alla samarbetsparter utom Nivos har varit med från början.
Att få näringsämnena att cirkulera effektivare blev alltså en av de stora frågorna som måste lösas. I Palopuro-symbiosen har man byggt upp en modell för cirkulationen som bygger på tre moment: 1. Gröngödslingsvallen som skördas minst två gånger per växtsäsong 2. Torrötning av massor som är svåra att utnyttja (grönmassa, hönsgödsel och hästgödsel) 3. Mer effektiv användning av rötmassan som gödsel under odlingsperioden.
Med de här åtgärderna cirkulerar näringsämnena snabbare och skördarna blir större, samtidigt som miljöbelastningen är mindre än då man använder gröngödslingsvall. Den största näringsströmmen går från vallen till biogasanläggningen, då vallens tillväxt inte plöjs ner utan används som råvara för biogas. Mer näringsämnen tillkommer från häst- och hönsgödseln.
– Det var klart från början att vi behöver ett energiverk, säger Koppelmäki. Det är nödvändigt för att näringsflödet ska fungera i systemet.

Gasverket klart nästa år

Biogasverket som ska ingå i symbiosen ska vara klart att tas i bruk i slutet av nästa sommar. Det är fråga om en torrötnings-anläggning där grönmassan från vallen producerar biogas under en rötningsprocess. Modellen valdes för att den kräver minsta arbetsinsatsen under året. Bioenergibolaget skördar vallen och grönmassan lagras i strängar tills den laddas in i värmeverket. Värmeverket har två enheter, och vardera töms och fylls på nytt 3-4 gånger per år.
Biogasanläggningen byggs av Palopuron biokaasu Oy, som ägs av Nivos Energia Oy, Knehtilä gård, Metener Oy och Lehtikumpu gård.
Energibolaget Nivos Energia ser anläggningen i Palopuro som en pilotmodell. Affärschef Sanna Kokkonen, säger att bolaget ser stor energipotential i de biomassor som produceras inom jordbruket.
– Vi tror på lösningar med decentraliserad energiproduktion. Utmaningen på gårdarna är att behovet av värme inte är så stort. Det utesluter kombinerad produktion av el och värme. När det gäller produktion av biogas finns inte det här problemet, eftersom slutprodukten – gasen –  kan renas till biometangas som lämpar sig som drivmedel i fordon.
När anläggningen är i drift ska produktionen av biogas uppgå till 2500 MWh/a. Av det är 70 procent biometan som används i fordon. Resten av gasen ska användas bland annat till att torka spannmål och i det kommande bageriet.
Massan som blir över från energiproduktionen används på åkrarna.

Faktaruta

Agroekologisk symbios (AES) är en alternativ produktionsmodell för livsmedel: en grupp gårdar och livsmedelsförädlare inom ett begränsat område samarbetar enligt ett avtal och producerar mat för lokala behov. För företagare innebär det här en möjlighet till mer miljövänlig och socialt hållbar verksamhet samt till att uppnå bättre lönsamhet.

Samarbetspartners:

Knehtilä gård– På gården odlas spannmål och baljväxter på 385 hektar. De största grödorna är bovete, havre, korn, vårvete och ärter. Cirka en fjärdedel av arealen är gröngödslingsvall.
Mäntymäki gård – På gården finns ett hönseri som producerar ekoägg. 5 500 höns har möjlighet att gå utomhus året runt. Härifrån kommer också den hönsgödsel som används i symbiosen.
Lehtikumpu gård – Producerar grönsaker.
Joentausta gård – Producerar ekojordgubbar.
Samsara – Ekobageri, grundat 1977, använder inhemskt ekomjöl från Knehtilä. Planen är att bageriet ska flytta in i en av byggnaderna på gården.
Palopuro biogasanläggning – Ägare Nivos Energia Oy, Meterner Oy, gårdarna Knehtilä och Lehtikumpu.
Helsingfors universitet, institutionen för lantbruksvetenskaper –  Projektägare och genomförare.
LUKE – Naturresursinstitutet Luke forskar i produktion och nya möjligheter för bioekonomi.

– – –

Källa: Miljöministeriets rapport 18/2017 Agroekologinen symbioosi ravinne- ja energiaomavaraisessa ruoantuotannossa Juha Helenius, Kari Koppelmäki och Elina Virkkunen(red.)
http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/80004/YMra_18_2017.pdf?sequence=1