Nio sorters rajgräs på kornåkern

Fånggrödor leder till att skörden blir mindre och att det krävs fler köror på åkern, men det kompenseras av andra fördelar i längden. Odlaren kan få miljöstöd och under kommande år krävs mindre jobb. Den största vinsten blir i alla fall att markstrukturen förbättras och mer näringsämnen stannar kvar i marken säger forskaren Hannu Känkänen på Naturresursinstitutet. Hur stor inverkan fånggrödorna har ska undersökas de kommande åren.

I år har nio gårdar i Nyland deltagit i olika försök med fånggrödor inom NyRaHa-projektet. En av dem är Jordbrukare Marko Sairasalo i Nummi. Han har odlat rajgräs som mellangröda på korn.

Hans uppskattning är att det ekonomiskt går plus minus noll i år, men vinsten kan ses på sikt.

- Men om jag låter den här åkern ligga i träda nästa år har jag ju redan en del av jobbet gjort. Det kan också hända att det inte behövs lika mycket tilläggsgödsling.

Att åkern är nersådd inverkar också på markstrukturen, den levande rotmassan gör underlaget luftigare. Därför hålls åkern och torrare och bär maskiner bättre.

Det finns också andra effekter av att använda fånggrödor. Bland annat minskar det urlakningen och de näringsämnen som sköljs ut i vattendragen.

På själva åkern finns en sorts rajgräs som såddes in i kornet. Dessutom finns där åtta provrutor där Naturresursinstitutet LUKES forskare Jarmo Ketola och Hannu Känkänen under sommaren odlat åtta olika sorter av rajgräs för att få se hur de olika sorterna avviker från varandra. I mitten av september ordnade ett fältbesök för de olika rutorna presenterades och man diskuterade vilka resultaten varit hittills.

- Nu vi ville vi undersöka hur olika sorters rajgräs växer, hur de påverkar skörden och hur behovet av tilläggskväve ändras på sikt, säger Hannu Känkänen. Det är känt att hösorter inverkar på det sättet i längden.

Den 12 oktober ordnar projektet ett fältbesök hos Magnus Selenius i Rödskog i Esbo med start kl 12.00. Då kommer man att bekanta sig med odlingsförsök av olika sorters rajgräs och klöver. Selenius har också gjort test med olika utsädesmängder och olika typer av markbearbetning. Han har också ett försöksområde där svedjeråg används som bottengröda.

NTM-centralens representanter medverkar och berättar stöd och övervakning i detta sammanhang.

Adressen är Rödskogvägen 35, 02940 Esbo.

Fakta

NyRaHa – (Uudenmaan peltojen ravinnekierto kuntoon – vesistöt hyvään tilaan) är ett projekt där man undersöker effekterna av olika fånggrödor på odlingsmarkens struktur och på vattenkvaliteten i närliggande vattendrag.

Totalt genomför projektet försök med olika sorters fånggrödor på nio gårdar i Nyland. Projektet är treårigt och har en budget på 500.000 euro. Under de följande åren kommer man att undersöka effekterna av flera sorters fånggrödor.

Projektet koordineras av Naturresursinstitutet LUKE.  Vantaanjoen ja Helsinginseudun vesiensuojeluyhdistys ry., Pro Agria Etelä-Suomi och Pro Agria NSL är också medaktörer i projektet.

Odlingsförsöken fortsätter nästa år och forskarna hoppas att flera odlare blir intresserade av att vara med.
Olika sorters rajgräs växer olika snabbt och en del blev för långa innan det var dags att tröska kornet visar Markku Sairasalo till vänster för forskarna Hannu Känkänen och Jarmo Ketola från LUKE.