Ny typ av jobb kräver nya lösningar på landsbygden

Aihe Yleinen @sv
Thomas Antas i Lappträsk är jordbrukare och översättare med ett starkt engagemang i landsbygden och hemkommunen . Han vice ordförande för SLC Nyland, ordförande för SLC:s miljö- och markpolitiska utskott, medlem av MTK:s miljö- och markanvändningsutskott och tidigare styrelsemedlem i LEADER-gruppen Silmu. Tidigare var han också ordförande för kommunstyrelsen i Lappträsk.

Livet på landsbygden ser helt annorlunda ut i dag än för 30-40 år sedan konstaterar Thomas Antas. Då var det liv och rörelse hela dagen också i de små byarna. Där fanns åtminstone en butik, postkontor och bank. Och människor som jobbade, både på gårdarna och med service till dem. Nu rör det sig några bilar på vägen när folk kör till och från jobbet i kommunens centrum eller längre bort.
Men han tror inte att landsbygden kommer att dö helt, i alla fall inte i kommuner som ligger på lämpligt avstånd från stora centrum. Ny teknik ger nya möjligheter att jobba med annat än de traditionella landsbygdsnäringarna. Priset på bostäder är rimligt jämfört med huvudstadsregionen.
– Det finns människor som vill bo så här. En del ungdomar kommer tillbaka efter att de studerat och så kommer det sådana människor som vill bo på ett visst avstånd från storstan, men som ändå vill ha den servicen inom räckhåll. Härifrån tar det en timme med bil in till Svenska teatern om jag vill gå på teater, det är sånt jag uppskattar själv.
Att vara heltidsjordbrukare, i synnerhet spannmålsodlare, kommer att bli allt mer sällsynt i Nyland tror Antas. Odlandet varvas med nya jobb.
– Traditionellt har jordbrukare blivit maskinentreprenörer, men inte kan vi alla hålla på med snöröjning på vintern. Däremot ligger vi överlag i Nyland bra till för att kunna kombinera jordbruket med andra jobb.
För Lappträsks del tror han inte att pendling till jobb i huvudstadsregionen kommer att vara lösningen för framtiden.
– Där har till exempel Borgå helt andra förutsättningar, men härifrån blir avståndet för långt.

Nya typer av jobb
Men det finns många typer av jobb som inte är bundna till en geografisk plats och det är sådana som kommer att bli vanligare på landsbygden i framtiden tror Thomas Antas. Det kan vara att planeringsarbeten för ingenjörsbyråer och arkitektfirmor, att göra film, att producera webbsidor eller att driva nätbutiker. Det finns hur jobb som helst av den typen menar han.
Han är själv ett exempel på den sortens jordbrukare. Han odlar hemgården Antas sedan 20 år tillbaka, där har han cirka 50 hektar spannmål. Det arbetet varvar han med översättningsarbeten för olika företag och organisationer.
– Det är ett relativt lönsamt jordbruk, men alldeles för litet för att det ska räcka till som försörjning. Översättningar började jag med redan när jag studerade, jag såg en annons om att man sökte översättare till en liten patentbyrå. Jag svarade på den och fick jobb.

Samlingspunkter behövs
Den typ av jobb som Thomas Antas talar om innebär ofta att man jobbar hemma och ensam. Det passar en del men inte alla. Det som han själv saknar är kolleger, både som översättare och som jordbrukare jobbar man mest ensam. Det behövs nya lösningar som fungerar för de nya sätten att jobba.
Ett exempel på hur man kan lösa det är ”Hela byns arbetsrum”, ett projekt som skapat en lokal i en del av biblioteket i Lappträsk centrum. Där kan människor gratis droppa in för att jobba med egna projekt, studera eller bara träffa andra människor.
–  Landsbygden behöver ställen där människor kan träffas trots att de jobbar med olika saker. Det att man träffar andra ger nya infallsvinklar också på det egna jobbet. Sitter man ensam hemma hela tiden snöar man in.