Producera det kunderna vill ha, inte det du vill odla

Vi måste blir bättre på att lyssna på kunderna

Ännu för 10 år sedan skulle man äta allt som serverades utan att ställa frågor. I dag har allt fler en speciell kost och är måna om att berätta det. Men kommer konsumenterna att tröttna på den matfixering som råder i samhället just nu?

 - Jag tror inte det. För maten är i dag ett sätt att skilja sig från mängden, det är ett sätt att visa sin status, säger Mikael Jern, chef på Västankvarn gård.

Mikael Jern är sedan i fjol verkställande direktör på försöks- och undervisningsgården Västankvarn i Ingå. Tidigare har han bland annat varit chefredaktör för Landsbygdens folk och jobbat med lantbruksrådgivning, vid sidan av att driva svärföräldrarnas gård.

Just nu är konsumenternas intresse för matens ursprung större än någonsin, de vill veta varifrån produkterna kommer och hur de producerats.

-  Materiellt har vi det mesta i dag, tvättmaskin, bil och datorer. Det finns inget nytt i den vägen som skulle vara ett steg uppåt, ett sätt att skilja sig från mängden. Nu är det mat och kultur som visar vem man är. För den här kundgruppen är det viktigt att maten har en historia. Det ger den ett mervärde som de är bredda att betala för.

Mikael Jern talar om en ny grupp av konsumenter som är bredda att betala mer för varor som är producerade i enlighet med deras etiska principer.

- Tidigare har man delat in konsumenterna i dem som betalar utan att titta på priset och dem som mycket noga följer med priset och alltid köper det billigaste. Nu talar man om hybridkonsumenter som en växande grupp, de är prismedvetna, men beredda att betala mer för en vara som är producerad enligt deras värderingar. Det kan vara ekologiska principer, men också etiska eller något annat som avgör deras köpbeslut.

Den här gruppen av kunder ser varje köp som ett medvetet beslut. De vill ha kunskap om hur och var varan producerats för att kunna fatta det beslutet.

Det här kräver att odlaren skapar en personlig kontakt till kunderna. Det kan vara via nätsidor eller andra kanaler, möjligheter finns i dagens läge. I Nyland finns goda förutsättningar för den här typen av kundkontakt och direktförsäljning.

Tekniken ger nya möjligheter

Samtidigt som specialiserad produktion är mer arbetskrävande kommer nya tekniska lösningar som förändrar arbetet. Vertikal odling, det vill säga produktion av örter och vissa grönsaker i byggnader som inte ser ut som traditionella växthus utan där man kan ha odlingar i flera våningar ger möjlighet till närproducerat också i urbana miljöer. Traktorer som styrs med gps-koordinater ger rakare plogskär än en vanlig, ogräsbekämpning med hjälp av robotar och drönare är exaktare och kräver mindre växtskyddsmedel. Det här kan låta som en utopi, men till exempel gps-navigerande traktorer används redan på vissa håll i Finland.

Men den stora utmaningen är att skapa lönsamhet här och nu, säger Mikael Jern. Visioner om hur det kan fungera om 30 år hjälper inte den jordbrukare som ska få det att fungera idag.

Lyssna på kunderna

Nyland har ett utmärkt läge för specialodlingar och det finns en stor och köpstark kundkrets inom räckhåll. Specialgrödor kunde ge bonden betydligt bättre inkomster. De här möjligheterna har man pratat om redan länge. Den ekonomiska utvecklingen för traditionell spannmålsodling har varit sämre än för andra typer av odling de senaste fem åren enligt statistik från MTT. Lönsamhetskoefficienten för spannmålsgårdar var 2014 0,1, medan den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten var 0,4.

Men ändå odlas det mest spannmål på åkrarna i Nyland. Varför tar de nyländska bönderna inte vara på möjligheterna?

Mikael Jern säger att han är lite förvånad över att viljan att pröva på något nytt inte är större.

- Om man ser på grönsaksproduktion som skulle ligga bra till med tanke på marknaden, så är det naturligtvis fråga om en helt annat arbetskedja. Det är mycket mer manuellt arbete och krav på bevattning till exempel. Jag tror det finns alla möjligheter bara någon vågar ta steget. Konsumenterna finns ju här, det är en fördel som andra inte har.

Att erbjuda det som kunderna vill ha gäller också inom djuruppfödningen, vi långt kvar till den differentiering som finns i Sverige, menar Mikael Jern. Där är lantbruket betydligt bättre på att producera det som kunderna vill ha.

- Vill kunderna ha kött från frigående grisar ska vi producera det. Det är det de är bredda att betala för.

Finlands image säljer i Asien

Mat behövs och kommer att behövas, människorna som ska mättas blir hela tiden fler. Men logistiken är en utmaning som måste lösas, Finland ligger långt från de stora marknaderna.

FinPro och Elintarviketeollisuuden liitto har för tillfället ett gemensamt projekt för att utveckla export av alla typer av livsmedel.  Asien ses som en potentiell ny marknad där Finlands image som ett rent och oförstört land passar bra in i bilden.

- Produktionen i Finland är en droppe i havet, hittar vi  de rätta kunderna kan vi sälja allt vi producerar till ett bra pris. Men det kräver att vi specialiserar oss på det som kunderna vill ha, fortsätter vi producera foderkorn så kan vi inte påverka priset så mycket.