Uusivu-projektet vill se avfallet som råvara

Aihe Företag, Hankkeet, Projekt
Kalatukku Eriksson är ett av de företag som deltar i LUKE:s projekt Uusivu. Företaget förädlar fisk och avfallet som uppstår går i dag till minkfoder. Det handlar om cirka 300 000 kg per år som snabbt måste bearbetas vidare för att inte bli ett problem. I dag förvarar företaget avfallet i ett kyllager, därifrån avhämtas det två gånger i veckan.

– Hanteringen har fungerat på samma sätt i många år säger Piia Ahde, kvalitets- och utvecklingschef. Det fungerar bra, men vi vill gärna se vilka andra alternativ som finns. Om det till exempel sker förändringar i pälsdjursbranschen är det bra att känna till andra möjligheter.
Hos Kalatukku Eriksson har man satsat på att göra många faser för hand och det innebär också att man redan i flera moment minimerat svinnet när fisken filéas och tillreds. Men ben, huvud och ryggrad utgör en försvarlig del av fisken.  En del används till exempel i buljonger som företaget tillverkar. Resten blir avfall.
– Vi vill gärna hitta sätt att få ut mera av det som i dag blir avfall, om det kan användas som råvara kan det också ge ett högre pris. Sen måste man se hur det förutsätter att vi sorterar eller hanterar restprodukterna, om går att göra det ekonomiskt lönsamt.

För samman olika branscher
Situationen är den samma inom många förädlingsföretag säger forskare Marja Lehto vid Naturresursinstitutet  LUKE, man vill utnyttja råvarorna mera effektivt. I vissa branscher är det svårt att bli av med restmaterialet och det ökar motivationen att försöka hitta vettiga sätt att använda det. Många förädlingsföretag är små och det gör det ännu svårare att hitta sätt att utnyttja avfallet effektivt. Därför försöker man inom Uusivu-projektet också föra samman olika företag inom samma bransch så att de tillsammans kan hitta nya lösningar.
En bransch som kan vara intresserad av det avfall som uppstår inom livsmedelsförädling är den växande produktionen av mat för sällskapsdjur tror Marja Lehto. Marknaden för mat för sällskapsdjur förändras när allt fler vill mata sina fyrbenta familjemedlemmar med det bästa möjliga.
– I dag importerar en del företag samma råvaror som vår egen livsmedelsindustri komposterar, konstaterar hon. Kanske vi kan hitta nya affärsmodeller där avfallet kan bli en råvara värd att sälja. Om vi kan få ihop större volymer kan export av det som i dag klassas som avfall också vara ett alternativ. Men det finns också exempel på sådant som i dag klassas som avfall som kunde användas direkt för människoföda.

Inhemsk industri slänger, handeln importerar
Marja Lehto nämner kycklinglever som ett exempel. Den kycklinglever som finns att köpa i frysdisken är importerad, eftersom det inom broileruppfödningen inte tas tillvara vara inälvor. Det är inte ekonomiskt lönsamt. Om man kan hitta nya metoder som göra det lönsamt att ta vara på till exempel kycklinglever skulle det vara en intressant produkt.
Det finns också många andra möjligheter att använda organiskt avfall, biogas är en möjlighet som utredas. Det kräver dock att tillgången är konstant och tillräckligt. Här behövs samarbete mellan flera företag.
I projektet ingår också att granska om idéerna är hållbara ut ett helhetsperspektiv, till exempel hur det lönar sig med tanke på transporter och andra åtgärder som krävs. Projektet har verksamhet i hela södra Finland, men koordineras från Nyland.

Uusivu – Uutta liiketoimintaa sivutuotteista

Stödtyp: Utvecklingsprojekt
Underåtgärd: Samarbete, Utveckling av näringarna
Sökande: Luonnonvarakeskus – Naturresursinstitutet LUKE
Syfte: Att hitta nya, ekonomiskt hållbara, modeller för hur restprodukter, som uppstår i företag där grönsaker, kött, fisk eller broiler förädlas, kan utnyttjas effektivare. Företagen har behov av att utveckla användningen av restprodukter eftersom bestämmelserna kring avfallshantering skärps och avgifterna stiger. Restprodukterna skulle kunna hanteras effektivare än idag och ger mer ekonomisk avkastning om företagen utvecklade sitt samarbete. Det behövs också mer kunskap om hur restprodukterna kan användas.
Projektet ska utveckla samarbetet mellan företag genom att informera om möjliga samarbetspartner och genom att göra modeller för hanteringskedjor, gemensamma maskiner och transporter. Dessutom utreds nya användningsmöjligheter för restprodukter. Hanteringskedjan granskas utgående från kriterier för hållbar utveckling (miljö, ekonomi och social hållbarhet)
Projektets budget: drygt 330 000 euro.
Projekttid: 01.01.2017 – 31.12.2019